Halloj!
Jag har de senaste tre åren administrerat mina kurser i svenska och historia i kommunens lärplattform "Fronter". Under ett läsår håller jag igång ungefär tio olika "rum" som jag delar med kollegor och elever. Och jag känner mig träffad av beskrivningen att lärplattformen främst används för att utbyta textfiler - eleverna lämnar in uppgifter och jag arkiverar kursmaterial. Kanske är det lätt att hamna där i "på plats utbildning". Diskussioner, samarbete och feedback är enklare och mer naturligt att göra i klassrummet när vi ändå ses.
Samtidigt kan det finnas skäl att utmana sig själv tror jag. Att använda de kollaborativa verktygen skulle stödja en förskjutning av lärandet och lärarrollen som jag känner mig lockad av.
I Nygrens och Larssons artikel "Vår tids studentrevolt är historiskt dramatisk" (www.newsmill.se 20100225) presenteras intressanta tankegångar. Den digitala tekniken påverkar vårt sätt att angripa och lösa problem - utmärkande är att inlärningsstilen är snabbare, mer parallell och sker i en slumpmässig ordning. Michael Wesch (vars föreläsning "A portal to media literacy" är mycket inspirerande)talar om anti-teaching där lärarens huvudmål är att få eleverna att ställa bra och viktiga frågor. I den processen blir läraren i första hand en coach som uppmuntrar eleverna att själva söka kunskap. Lärstilen är kollaborativ d v s det krävs samarbete för att utveckla kunskap.
Å andra sidan kan man fundera över hur ett LMS tjänar ett sådant syfte. Spontant kan jag känna att t ex wikies och bloggar fungerar minst lika bra och dessutom erbjuder variation och frihet som ett LMS inte gör. Det innebär i mitt fall att lärplattformen är ett administrativt system snarare än ett lärverktyg och då gissar jag att det finns enklare (och mindre kostsamma) system. Eller så har jag behövt de här tre åren att "bli varm i kläderna" och är just nu i en fas när jag kan gå vidare.
Det finns lärare i min kommun som var pionjärer och långt före oss andra byggde en plattform i Moodle. De har inte velat överge den i samband med att Fronter infördes. De ser stora fördelar med att arbeta med öppen källkod. Jag tror dock att genomslaget för lärplattformen hade blivit mycket mindre om man krävt att alla skulle använda Moodle eftersom det förutsätter mer teknisk kunskap.
Apropå teknisk kunskap så skulle jag helst av allt vilja arbeta i en sådan där portal som Michael Wesch har - ska kolla om det går att göra en sådan i Fronter :)
söndag 28 mars 2010
onsdag 17 mars 2010
Digital kompetens?
Hej!
En lärare som är "nypimmad" med elever som är utrustade med varsin dator. Visst måste det innebära någon form av pedagogisk förflyttning? Vilket mervärde skapar de digitala resurserna för undervisningen? Det är frågeställningar som jag tror många brottas med i dag.
För min egen del känner jag ett behov av att börja med reda ut begreppen kring det som lite vagt kallas digital kompetens. Enligt Jan Schierbeck, undervisningsråd på Skolverket, innebär digital kompetens allt ifrån teknisk förmåga att hantera datorn och programvaror till att "ha en kritisk och reflekterande syn på IT" (Skolverkets nyhetsbrev "Elever ska garanteras digital kompetens", 3/2007 http://www.skolverket.se/).
När det gäller det tekniska tror jag att skolan har ganska lite att bidra med även om vi måste hyfsa till ett och annat t ex en så enkel sak som att se till att eleverna kan använda word på ett ändamålsenligt sätt:) Men i grunden är de mycket förtrogna med den digitala tekniken. Och man behöver aldrig vara rädd att använda teknik i klassrummet eftersom det alltid finns elever som kan hjälpa till där man själv kommer till korta.
Att erövra ett kritiskt förhålningssätt till IT kräver dock mycket eftertanke. Det handlar om att motivera till uthållighet och systematisk granskning när de arbetar med källor. Det handlar om att motivera till att begränsa sig utifrån upphovsrättsliga principer. Det handlar om att arbetsprocessen tar längre tid och blir mer komplicerad än den skulle kunna vara. En pedagogisk utmaning som jag hoppas bli redo för i takt med att jag studerar denna kurs.
Jag återkommer i ämnet! Anna
En lärare som är "nypimmad" med elever som är utrustade med varsin dator. Visst måste det innebära någon form av pedagogisk förflyttning? Vilket mervärde skapar de digitala resurserna för undervisningen? Det är frågeställningar som jag tror många brottas med i dag.
För min egen del känner jag ett behov av att börja med reda ut begreppen kring det som lite vagt kallas digital kompetens. Enligt Jan Schierbeck, undervisningsråd på Skolverket, innebär digital kompetens allt ifrån teknisk förmåga att hantera datorn och programvaror till att "ha en kritisk och reflekterande syn på IT" (Skolverkets nyhetsbrev "Elever ska garanteras digital kompetens", 3/2007 http://www.skolverket.se/).
När det gäller det tekniska tror jag att skolan har ganska lite att bidra med även om vi måste hyfsa till ett och annat t ex en så enkel sak som att se till att eleverna kan använda word på ett ändamålsenligt sätt:) Men i grunden är de mycket förtrogna med den digitala tekniken. Och man behöver aldrig vara rädd att använda teknik i klassrummet eftersom det alltid finns elever som kan hjälpa till där man själv kommer till korta.
Att erövra ett kritiskt förhålningssätt till IT kräver dock mycket eftertanke. Det handlar om att motivera till uthållighet och systematisk granskning när de arbetar med källor. Det handlar om att motivera till att begränsa sig utifrån upphovsrättsliga principer. Det handlar om att arbetsprocessen tar längre tid och blir mer komplicerad än den skulle kunna vara. En pedagogisk utmaning som jag hoppas bli redo för i takt med att jag studerar denna kurs.
Jag återkommer i ämnet! Anna
söndag 7 mars 2010
lärande i digitala landskap
Välkommen!
Jag heter Anna Wiklund och arbetar som lärare på en gymnasieskola i Umeå.
Den här bloggen handlar om hur digitala resurser kan användas i undervisningen.
Jag heter Anna Wiklund och arbetar som lärare på en gymnasieskola i Umeå.
Den här bloggen handlar om hur digitala resurser kan användas i undervisningen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
